Kontrollbehov

Jag hoppas du kan släppa ditt kontrollbehov över mig. Du har en annan så låt mig leva mitt liv. Eller sök hjälp! Visst är det konstigt att män kan ha sånt fruktansvärdt behov av att kontrollera sitt ex? Känner mig inst sagt iaktagen.

Din sandlåda, sitt du där …..

Jag får kämpa nu för att inte ångesten och den djupa saknaden tar över. Ska peppa mig;  jag är värd bätte än dig, du vet inte vad du går miste om….vad hjälper detta. Inget.  Det värsta är tystnaden och frågorna jag har till dig. Du tror att du kan skyffla undan en relation under mattan bara du slutar att kommunicera…. whips så är den borta ! Det funkar inte riktigt så. Förutom på sandlådenivå, dit du sänkt dig själv. Väx upp!!

Nån ledig hane ?

Oh, att jag inte kommit på detta utan bara sett åt tvåbenta hanar. Tänk så mycket lyckligare man säkert varit med en katthane ! Trognare, goare är dom säkert också.  Och inte kan dom ljuga. Nu vet jag vad jag ska spana efter.

En lögn ?

När jag insåg att  du och jag blev ”vi” trodde jag att himlen var nådd. För en stund för sen tog du den känslan ifrån mig.

Du kom till mig när jag som mest behövde dig. Jag var ensam och sårad och du såg det. Vi var som ett, lika och samspelta. Jag ville mer än du förstår jag nu. Jag var bara en pjäs i ditt spel och allt var en teater, en lögn. 

 Jag kan inte förstå varför? För du tiger. Det fanns så mycket bra, så mycket att bygga på. Men du gav det inte en chans. Du har förklarat men det är ingen bra ursäkt du gett. Inte ens en ursäkt utan mer påståenden som du hittat på.

Nu får jag ta och lappa ihop det du slagit sönder, mitt hjärta. Det tar tid och det gör ont. Men jag vet att jag redan är starkare än du. Tycker synd om dig.

En bitch resten av livet

Just nu känner jag mig stark och glad. Att jag håller på att komma över dig. Men det kommer alldeles säkert stunder då jag ramlar ner i det svarta hålet igen. Jag försöker att lappa ihop mitt liv och börja om, igen. Jag skall aldrig mer vara den goa, rara, söta, empatiske, snälla JAG, som jag varit i hela mitt liv. Jag ska vara bitchig, precis som jag känner mig nu. Bara ta för mig och skita i alla andra. Inte låta någon trampa på mig igen. Det har blivit för mycket av det dom sista åren.

Jag kan se på dig att du ångrar dig, du ser ledsen ut. Hoppas du mår förjävligt! Precis som jag har gjort dom sista månaderna!  Jag blir starkare och du svagare. Att jag är på alla sätt bättre än ”hittegodset’  behöver man inte vara Einstein för att märka. Det värmer också.

How can we be lovers if we can’t be friends?

Jaaa….säg det. Någon som kan svaret?

Mer av Liza och Mia?

Har följt ”jakten” på Liza Marklund och måste säga att jag är inte den som står först i ledet för att just kasta på henne. Om jag varit som hon, Liza, hade jag säkert gjort likadant. Man kan väl lukta sig till pengar och framgång?  Det jag blev besviken på är att jag, JAG, blev lurad, gick på det. Efter ”Gömda” väntade jag bara på att läsa mer om ”Mia’.  Det var jag som läsare som ville ha mer.  Att läsarna blivit lurade är ju klockrent fel. Ge ut en bok som sann historia är ju fel om det bara är 10% sanning i den.  Monica Antonsson kom med fakta som fick mig att reagera och tänka om. Jag vet inte om jag vill ha mer av Liza…..

Du får inte!

Det känns ju lite ”blue” ibland mellan varven även om det är storhelg och allt ska vara såååå roligt. Sonja Aldéns text i låten ”Du får inte” stämmer bara så bra!

Varför uppskattar inte män det dom har hemma?

Ännu en skön låt av Duffy med bra text… tänkvärt, varför ska det vara så ? Du har allt hemma men ändåååå? Ok, något är väl fel men ändå. Finns sååå många kvinnor som känner sååå här…   Skön låt Syrup & Honey med Duffy.

Bagaget vi bär på

Tänk så lätt allt skulle bli (tror jag) om man bara kunde slänga sitt tunga negativa bagage i sjön och gå vidare med lätta steg. Skulle stegen bli lättare tro? Tror vi bara att det blir så? Det sägs ju också att det som inte dödar det härdar. Men dödar den ändå inte lite grann där inne hos oss? Jooo, jag tror det. Denna mörka tid före jul tar kål på mig. Jag är för det första ingen julmänniska. Sedan jag var 7 år så har juletiden flera gånger betytt sorg och död för mig. Mycket negativa minnen. Sen jag blev vuxen och fick barn blev det ju en ljus juletid med allt vad det innebär. Men nu har jag inga barn hemma i jul så minnerna kommer tillbaka så starka. Plus mitt senaste tuffa år som trycker på. Tror att jag tar säcken och försöker bli av med tyngden för att få lättare steg igen. Tar bort tyngd för tyngd och ser vad det blir av det. Bara så du vet så kommer jag att ”Rain On Your Parade’….

Tillit efter att ha blivit bränd

Vad ska man göra när man håller på att förstöra något fint med att inte kunna känna tillit? Jag gör ju det innerst inne men hela tiden poppar det upp obehagliga saker som får mig att minnas tillbaka. Jag är så brändmärkt i själen att jag skulle vara död om brändskadorna fanns utanpå. Det syns ju inget på mig, kanske i ögona bara, när man möter mig men tar du dig tid så märker du att det fortfarande ryker ur askan… Jag behöver tid för att komma över allt.

Ibland, inte så ofta nu längre, kommer den hemska känslan där jag känner hur mitt blod stannar upp, jag blir iskall inombords och mitt hjärta blir en hård klump som slutar att slå. Jag trodde att det bara hände i böcker men tro mig det är en känsla man inte önskar att någon får uppleva.

Relationer kors och tvärs

Ja, då skickade hon, Johanna, hem lappen i ”Ensam mamma söker’. Han var ju go egentligen men en ”jojo” som han själv sa. Inget att bygga en relation på. Det är inte lätt med relationer. Känns som att gör du si eller så så blir det alltid fel. Specielt när den andre är spontan och den andre en riktig ”tänkare’. Känner man inte varandra väl kan det bli helt tokigt ibland. Kolla här nedan om du vill göra en test….

Nu ni, hon är på ”G’, hon kommer igen

Jag är inte så närvarande på min blogg just nu. Utan jag lägger in inlägg om det som just för tillfället berör mig. Oftast gör jag inte ens det. Det är väl tur för er. Ni slipper ju läsa ”skiten” Men ärligt… Jag har inte just nu den skarpan man ska ha för att föra en blogg som når ”mängder’. Jag tar den biten lungt. Men jag önskar/hoppas att då när jag kör igång så har jag er/läsare bakom mig och att ni kan skuffa upp mig till nya skyer, att våga igen….ge er det bästa!

”Hon” är på G igen känner jag…..Hon ska säga sitt om saker och ting och hon ska låta er följa hennes liv, upp och ner.

Denna tisdag av alla andra

Har väl varit sig lik på något sätt. Skillnaden kan vara det att jag planterat om en hel del växter som jag tröttnat på för att krukorna är för trånga. Har haft några växter som ”växt” ur sina krukor. Så nu kan jag säga att av 4 krukor blev det 18!! Och dom ser mycket snyggare ut. Jag vet vad ni tänker! Man ska egentligen göra detta på våren. Men om ni kommer ihåg (?) då flyttade jag under väldigt jobbiga omständigheter och då sket jag fullständigt i mina blommor! Nu har jag väl börjat tycka synd om dom (mig?) och gör detta enorma jobb.

Men nu är det DH som gäller om en stund. Såg på ”Färjan” igår och den var ganska ok. Men mycket överreklamerad!

Speglande musik

En snabbtitt in så här på fredagkväll. Vet inte om ni tänkt på dom musikinlägg från You Tube som jag lägger in att det speglar mig just i den stunden. Som nu när jag känner mig inträngd i ett hörn av AF, akassa, FK och allt vad det heter. Då kommer taggarna och jag ska ta mig fan visa dom! Sen när jag gjort det ska jag göra allt för att regeringen ska avgå. Texten i ”Mitt namn är Lena Philipsson” passa så jäkla bra!!

Men den hittade jag inte så Delirium för stå för det andra jag känner/lever i just nu!