KBT

                                                            ********* 

Andra (21.5/07) besök på KBT kändes svårt. Att helt plötsligt bara börja tänk annorlunda är inte lätt. Nu ska jag tänka bara på nue och framtiden. Jag ska bearbeta problemen just då det händer, observera och dokumentera. Inte lätt, tycker jag. Som hemläxa fick jag att skriva upp allt jag gör under en dag samt att komma på tre mål som jag vill nå med KBT. Måste nämna här att jag var ju där en kvart för tidigt. Så när session var slut sa han till mig att säger jag kvart över så menar jag det! Jag tyckte att det var onödigt. Satt ju i ett väntrum, störde inte han.

                                                             *********

29.5/07

Tänkte berätta lite hur det är hos mig just nu.  Bara lite fakta Var på KBT igår igen efter att ha haft den värsta veckan på länge. Fick en riktigt tecknad förklaring till att man inte dör av panikattack, fast man tror det och skriftligt info och hur jag ska tänka då det händer och få min hjärna att inse att jag inte dör, fast jag är säker på det just då. Nu undrar jag att; när denna attack kommer var hittar jag lappen med infon? Klarar jag av att läsa den? Hinner jag läsa den innan jag tror att jag ska ?? Det fick jag inga svar på, terapeuten bara tittade på mig…Sen fortsatte han med att; det är ju jag som styr vad vi pratar om under session. Då kunde jag inte med att fråga något mera.

Tur att jag har lite humor kvar i denna blodlösa hjärna. Han kallade mig för en stark person, tur det eftersom han är min terapeut! jag sa att det är inte styrka det är SISU. Och då fick jag den där blicken igen…jag tror det är han som behöver gå på KBT. Är lite besviken!

                                                             **********

14.6/07

KBT börjar gå framåt. Varje vecka olika hemuppgifter som jag klarar mer eller mindre bra 🙂 Lever ett väldigt planerat liv just nu. Planer veckovis och dag för dag… Men det är så det ska vara en tid framåt nu. Hemuppgifterna är jättelätta, typ att komma upp tidigare ur sängen, komma ihåg att äta och hämta posten. Sen att jag ska börja berömma mig själv! Det är nog det svåraste.

                                                              **********

18.6/07

Hade inte klarat alla hemuppgifter så bra:( missat lite på middagarna och att hämta posten. Denna vecka är det promenad, att åka till stan och bio. Men jag tror inte att allt det blir gjort. Sedan så har jag glömt att berömma mig själv. Att skriva dagbok går si och så men jag skriver om något specielt händer. Som förra veckan telefonsamtal från jobbet som blev jobbigt och att se alla barnens teckningar som jag fick.

Idag gick vi igenom så mycket nytt också. Om tankar, deppiga och positiva. fattar inte hur jag ska hinna med och klara av allt denna vecka nu. Att åka till stan och kolla i affärer lockar inte alls! Min hjärna kommer säkert att hitta på en massa ursäkter för att slippa.

                                                              ***********

21.6/07

Denna vecka har inte alls gått som den skulle enligt KBT. Jag kände att kraven var för stora och har varit stressad hela veckan. Jag kommer inte att klara av det!!! Bara jag tänker på det så får jag ångerst!! Hur ska jag klara av detta??? Just nu är det ok att gå och handla. Men va ska jag göra??  Jag är så trött på morgonen ( vid 10 ), orkar knapp gå upp, sover dåligt, maddrömmar…. Sambo som inte har ork att hjälpa till p ga sitt eget jobb. Så idag dagen före midsommarafton så känner jag bara för att inte göra NÅTT. Ingen lust alls för nått. Men jag tror att dom som är i samma fas som jag, känner lika.

                                                                ***********

25.6/07

Har varit hos terapeuten idag. Det blev väldigt speciellt pg a den tragedin som hänt här i midsommar. Jag själv har ju bara suttit och undrat som ett stort frågetecken hela lördagen. Åt inget, gjorde inget bara väntade, väntade på att få veta något. Dottern var hos en kompis. Natten efter sov jag till och från några timmar. Söndagen gick i väntans tecken, oro blandat med ilska som senare blev mest ledsamhet. Många telefonsamtal som inte gav så mycket, utan mer ovisshet och ångest.

Så nu på måndag har ovissheten fortsatt blandat med stor oro och ängslan. Jag fick en ny tid till terapin på torsdag pg a att jag mår så dåligt. Jag kommer inte att klara av detta, jag vet inte vad jag ska få kraft ifrån. Jag måste ju ge styrka till dom andra här hemma. Men jag är stolt över mig själv! Jag gjorde middag idag! Men var så ledsen för att alla inte var här för att äta den. Har en dunder huvudvärk och känner mig stel.

Sitter mest och gråter, fast känner att tårarna börjar ta slut, det bara svider och kliar i ögona. Tänker på att jag måste få någon att prata med. Men kommer inte på någon.

Imorgon kommer det att hända något, känner det på mig. Jag förbereder mig för det värsta, bara för mig själv, utåt är jag normal ( tror jag ).

Idag gick inte min KBT som den skulle. Jag var ganska duktig på förra veckans hemläxor. Men denna händelse ‘förstörde’ allt. Nu kommer jag att få väldigt många nya besök på KBT. Dom hade från början beräknat, 15 – 20 (vanligt är 8-10), så nu blir det väl 25?

                                                                  *********    

28.6/07

En upprepning med att jag ska komma ihåg att äta nu  jag mår dåligt. Känner att jag vill ha mer hjälp. Fast han sa att jag inte ska tänka för långt framåt utan bara på nuet. Jag lovade att tänka klart och inte med känslor.  Men  det är svårt när man är ledsen och förtvivlad!  Känner mig trött, chockad och ensam.  

                                                                 **********

2.7/07

Kändes steget bätre idag. Jag har fått lite ordning på mina tankar, kan inse fakta, fiktion och känslor. Har placerat allt i sina egna fack. Inte mindre ledsen för det. Men lättare att tänka. Alla känslor är på ytan och koncentrationen är närmst 0 punkten. Terapin gav väl inte mer än det att jag fick prata!

                                                                 **********

3.7/07

Idag borde jag haft min terapi iställer för igår. En hemskt lång och ledsam dag. Varje minut är som en timme. Kan inte greppa tag i något. Känner att skalan av alla känslor håller på att börja om igen. Det är nog det att för tillfället har jag redan satt all fakta i vissa fack i hjärnan och nu har hjärnan tid med att ta fram alla känslorna igen. Denna KBT är säkert bra i just depressioner och utbrändhet men i mitt fall nu, när jag mest är i någonslags chocktillstånd, så skulle jag kanske ha annan slags hjälp. Jag har klarat av en uppgift idag, att laga mat. Så jag kommer väl på måndag att få en stjärna i kanten för det. Ibland vill jag inte höra detta tjat om att man måste äta något och göra en sak per dag för att sen kunna må bättre. Kan man bara inte vila sex dagar och under en dag göra tio saker?

                                                                    **********

9.7/07

Idag vara det fjärde gången jag var på KBT efter händelserna vid midsommar. Han kan ju egentligen inte hjälpa mig så mycket i detta läge och vi har inte kunnat jobba något med min depression. Hans kunskap räcker inte till att hjälpa mig just nu så imorgon ska jag träffa en annan person som jobbar med människor som hamnat i en krissituation eller råkat ut för en tragedi. Där hoppas jag få hjälp och även råd. Frågorna är ju många just och förtvivlan är stor. Osäkerheten har övertagit och det blir flera ‘om’ frågor. Jag kan även ibland känna en enorm ilska.

På KBT idag tog vi upp det hur duktig jag är på att ta hand om min omgivning i denna stund. Som min dotter och allt/alla runt själva händelsen. Ser till att det är så rättvist som möjligt och försöker att bespara den infon som kan ge mer bekymmer eller sorg just nu till ingen nytta. Men jag glömmer mig själv. Jag borde göra så även mot mig själv, skydda mig,  inte ta för stort ansvar för allt jag ändå inte kan påverka i slutändan. Men jag är bara sån. Blev jättestolt när en person som är insatt i detta och jobbat över 30 år, sa att han kommer inte ihåg någon anhörig som varit så drivande som jag. Jag misstänker att jag kan vara fikarummets samtalsämne på vissa ställen. ‘ Nu ringde ‘hon’ igen’, ‘nej, vad ville hon NU då?’,’ jo, nu hade hon kommit på att…‘ Ja, typ så och jag har under resans gång fått alltid prata med högre och högre insatta personer. Jag har inte gett mig och känner att detta bara är början. Jag ska vända på varje sten om det så ska behövas.

                                                                      *******

16/7-07

Idag var det inget trams om mat eller motion på KBT, slanten har väl sjunkit ner i han att jag skiter i mat och motion nu. Har viktigare att tänka på. Jag fick berätta vad jag fått veta under veckan och vad jag grubblade på. Det är ju tusen saker så svårt att plocka fram ur en trött hjärna. Han sa det också att jag var trött jämnfört med dom andra veckorna. Jag ÄR trött, deppig, ledsen, förtvivlad, rädd, osäker, arg. Så är det. Jag ska se till att inte ta itu med problemen innan dom kommer, inte låta hjärnan rusa i förväg ( lätt att säga! ). Jag tänker ju hela tiden på framtiden! Nu gråter jag bara tre-fyra gånger per dag, är tacksam för mina svarta solglasögon!

Nu på tordag blir jag mycket klokare. Jag får veta något nytt. Något skrämmande blir det, men ändå nytt. Min nästa tid till KBT är 20/8, han har semester. Men jag har telefonnummer om jag behöver stöd innan det.

Min erfarenhet hittils av KBT är att dit går man om man inte kan ta itu med dagens problem. Men min depression var/är annorlunda. Jag har inte så stora problem med vardagsproblem. MEN jag kan upptäcka att flera dagar ‘flyter’ bort utan att jag vet vad jag gjort. MEN jag ser alltid till att barnen har det bästa, mat och kompiskontakt och hästarna. Vad jag själv gör är helt glömt. Att sitta i en stol eller i soffan och upptäcka att 2-3 timmar gått är vanligt. Men jag har bestämt mig för att jag måste upp ur sängen före 12 och bädda samt klä på mig. Är det gjort har jag klarat av 70% av dagens ‘hemuppgift’.

Bra va?? Skit happens to everyone and this one is mine! Tomorrow maybe is Your turn!

                                                                  *******

20/7-07

Första träffen efter sommaren och den katastof som, drabbat vår familj var lik dom andra. Jag fick en liten uppgift att göra under veckan och den är lätt. Han sa att såg lugn ut. Det är klart att när man en varit allt mellan panikslagen och förtvivlad så blir man till slut så trött att man blir lugn. Jag måste vara lugn nu för att kunna tänka klart på framtiden. Vad jag ska göra det närmaste månaderna. Inga hastiga beslut ska ta nu säger alla till mig. Men jag får snart panik om jag inte vet något om framtiden. Hela min tillvaro är i spillror och osäker.

                                                               *************

6/9-07

Fick avbruta min KBT behandling för att min terapeut slutade, helt plötsligt bara, skulle han inte jopbba kvar. Så nu väntar jag på remiss till grannkommunen 😦 Vet ej hur lång tid det tar… Jobbigt!!

7/1-08

Första mötet med den nya teraupeten! Det blev en lång paus, men jag hade nog inte nått något positivt i KBT ändå, som jag har mått! Hon verkar duktig och tänker i samma banor som jag. Jag fick beröm att jag tog min situation väldigt bra, jag var lugn och sansad. Stolt blev jag. Men jag vet att nästa sekund kan jag bara sitta och gråta och vara allt annat än lugn. Jag har, tur som är, inte haft mer än en ångestattack dom senaste veckorna och jag hanterade den bra. Inte så som jag hade i höstas, att jag trodde att jag skulle dö! Ska tillbaka om två veckor och då ska jag ha med mig en problemlista och mål som jag vill nå. Hon skulle ta fram ‘mindness-övningar’ tills dessa. Dom används nog mera i borderline fall men får väl se hur dom funkar…

5 responses

26 06 2007
sussi

Hej tjejen
Jag har gått i kbt för jag har socialfobi och får panik attacker och är ju hemma till en viss del pg av detta.
Har du ftt träna din andning typ i fyrkants modellen jag fick det och för mig funkade det inte.
Säder dig styrke kramar

2 07 2007
Karin

Ta upp ditt tvångsmässiga plagierande innan någon av oss tröttnar och låter WordPress stänga ner bloggen.

2 07 2007
blondie60

Karin, jag är ledsen men nu får du förklara dig lite bättre? Vad har jag plagierat? Och från vem? Om jag har en bild i någont inlägg som är någons eget så vill jag gärna veta om det! Man kan inte bara anklaga utan att förklara för den som inte vet om att gjort något fel! /pinglan

3 07 2007
blondie60

Sussi, Jag har fått öva andning bara en gån hittils. Kommer kanske mer senare..

19 03 2008
Mitt KBT « Nu eller aldrig…

[…] 19 03 2008 Mina trogna läsare vet ju att jag gått på KBT men nu är det inte så längre. Jag får inte gå på det för att jag är inte mottaglig för […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: