Småtjejer eller ?

Igår hände det igen! Vi hade så många bra, ja 4-5, så röstades fel låt till vinnare, igen! Tänk bara förra året, samma då ju. Var det bara småtjejer som gjorde slut på sina pengar på mobben? Och visst var Brolle bättre än en sista plats där borde Linda hamnat. The Moniker är den som borde få åkt till Tyskland i vår. Men denna låt stack ut som annorlunda och mycket bra ;

För länge sedan….

Tiden bara går utan att jag får detta till skott. Tänker ofta att nu, idag ska jag, skriva. Det är för mycket jag vill skriva ner. Måste få en ordning i kaoset i mitt lilla blonda huvud innan jag kan börja att försöka få ner allt jag har att berätta. Det har ju gått lång tid och mycker har hänt. Allt kommer inte heller att bli till text. Inte i dagsläge i varje fall men kanske senare. Jag hoppas jag har några gamla läsare kvar där ute ? Men blir glad bara jag kommer igång igen

Lätt ska det inte vara

Med all säkerhet kan jag säga att livet ska inte vara lätt inte åt nått håll. För känner jag mig säker på nått så dras mattan undan för mig snabbare än jag anar. Som tur är tror jag att hälsan blir bättre då kan jag ta tag i allt det andra.

Operationen

Jag vill fortsätta lite på inlägget innan, om min hysterektomi. Som sagt så känner jag nu efteråt hur viktigt det är att få så mycket information som möjligt kring allt om operationen och livet efter den. Själva ingreppet på mig som gjordes vaginalt gick bra, fast tumören var stor. Fick efteråt träffa dom två kirurger som var med och det kändes bra.

Men jag kan ju säga att allt kändes inte bra. Som att vakna upp . Jag bara grät, grät, grät….. och alla trodde att jag hade ont men det hade jag inte. Jag grät för att mitt liv var över och jag var helt ensam. Så kändes det. Det att jag inte hade känsel i benen gjorde ju inte saken bätre! Och det var för att dom lade mig dåligt på britse. Hade ju diskbrott! Jag försökte säga det till narkossköterskan innan jag somnade men fick nog inte fram det för jag var rejält nerdrogad.

Skönt det att inte veta nått om vad som händer utan bara sväva….. Det sista innan operationen jag kommer ihåg var det när dom försökte sticka in en nål, stor som en orm, i mitt armveck  som var söndertrasat av en ambulans sköterska som inte fick till det. Då for jag i taket av smärta och hon fick ringa in hjälp. Dom tog nog den andra armen då eller foten….jag var i sjunde himlen då……

Är min kvinnlighet borta?

Som jag skrev i förra inlägget så kom ju min operation, hysterektomi, väldigt snabbt. Jag hann knappast reagera förän min livmoder var borta! Tre dagar efter telefonsamtalet, där jag blev inkallad, kom jag till avdelning 45, ensam och enormt ledsen. Vet inte riktigt vilket var värst, men att vara ensam och gå igenom en sådan sak kändes tungt. Tyckte det var så långa korridorer innan jag var framme.

Turbulent år

Jag kan helt lugnt konstatera att detta året har varit enormt turbulent. Inte minst med min hälsa. Fick besked i mitte av februari att tumören jag hade i livmordern hade vuxit sin dubbla storlek. Läkare bara pratade om remiss och vidare undersökning. Första sjukhuset tyckte det var för stort ‘ärende’ för dom men det andra skulle ta emot mig. Så bara några dagar senare vad det dax för alla sorters prover och fick höra att jag skulle få genomgå en operation före sommaren. Jag nästan glömde av hela händelsen.

Kontrollbehov

Jag hoppas du kan släppa ditt kontrollbehov över mig. Du har en annan så låt mig leva mitt liv. Eller sök hjälp! Visst är det konstigt att män kan ha sånt fruktansvärdt behov av att kontrollera sitt ex? Känner mig inst sagt iaktagen.

Din sandlåda, sitt du där …..

Jag får kämpa nu för att inte ångesten och den djupa saknaden tar över. Ska peppa mig;  jag är värd bätte än dig, du vet inte vad du går miste om….vad hjälper detta. Inget.  Det värsta är tystnaden och frågorna jag har till dig. Du tror att du kan skyffla undan en relation under mattan bara du slutar att kommunicera…. whips så är den borta ! Det funkar inte riktigt så. Förutom på sandlådenivå, dit du sänkt dig själv. Väx upp!!

Nån ledig hane ?

Oh, att jag inte kommit på detta utan bara sett åt tvåbenta hanar. Tänk så mycket lyckligare man säkert varit med en katthane ! Trognare, goare är dom säkert också.  Och inte kan dom ljuga. Nu vet jag vad jag ska spana efter.

Bekräftelse

Hur mycket bekräftelse ska man ha för att man ska ta till sig och tro på det? Har man varit tillräckligt djupt nere i det svarta hålet så behövs det kanske en hel del för att man återigen ska börja tro på sig själv. Jag har fått några saker bekräftade att jag är jäkligt bra på och det känns gott!

Fredags feelings ‘Gloria’

En lögn ?

När jag insåg att  du och jag blev ‘vi’ trodde jag att himlen var nådd. För en stund för sen tog du den känslan ifrån mig.

Du kom till mig när jag som mest behövde dig. Jag var ensam och sårad och du såg det. Vi var som ett, lika och samspelta. Jag ville mer än du förstår jag nu. Jag var bara en pjäs i ditt spel och allt var en teater, en lögn. 

 Jag kan inte förstå varför? För du tiger. Det fanns så mycket bra, så mycket att bygga på. Men du gav det inte en chans. Du har förklarat men det är ingen bra ursäkt du gett. Inte ens en ursäkt utan mer påståenden som du hittat på.

Nu får jag ta och lappa ihop det du slagit sönder, mitt hjärta. Det tar tid och det gör ont. Men jag vet att jag redan är starkare än du. Tycker synd om dig.

En bitch resten av livet

Just nu känner jag mig stark och glad. Att jag håller på att komma över dig. Men det kommer alldeles säkert stunder då jag ramlar ner i det svarta hålet igen. Jag försöker att lappa ihop mitt liv och börja om, igen. Jag skall aldrig mer vara den goa, rara, söta, empatiske, snälla JAG, som jag varit i hela mitt liv. Jag ska vara bitchig, precis som jag känner mig nu. Bara ta för mig och skita i alla andra. Inte låta någon trampa på mig igen. Det har blivit för mycket av det dom sista åren.

Jag kan se på dig att du ångrar dig, du ser ledsen ut. Hoppas du mår förjävligt! Precis som jag har gjort dom sista månaderna!  Jag blir starkare och du svagare. Att jag är på alla sätt bättre än ‘hittegodset’  behöver man inte vara Einstein för att märka. Det värmer också.

Respekt

Se inte så ledsen ut när du ser på mig

det smittar av sig

Se mig som en vän för det är vad jag är.

Den bästa du kan få.

Du måste visa mig respekt för det är jag värd.

Då kan jag ge dig allt och lite till.

 

 

Nytt boende

Har tittat lite på nytt boende och önskar faktiskt att jag var programledare eller något så kanske man kunde få sig ett nätt litet hus uppbyggt vid klipporna. Det jag tittat på är nybyggt och jag får vackert betala för det. Sånna funderingar går jag med. Att bryta det onda mönstret som följt mig och lämna det i detta gamla.